Funktionsanalys (lätt version) Skriv ut
Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se   
Funktionsanalys är en analysteknik som används för att beskriva ackords förhållanden till varandra. Funktionsanalysen kan användas i alla genrer, men den är mest användbar i pop- och rockmusik och i musik från 1600-talets början till början av 1900-talet. Till den mesta jazz är det lämpligare att använda steganalys.


1. Funktioner
I funktionsanalys beskrivs ackorden som funktioner, eftersom alla ackord har en bestämd funktion i det sammanhang de är i. Funktionerna har fått ett eget menyval i menyn till vänster. Lär dig åtminstone huvudfunktionerna innan du läser vidare i den här artikeln.

2. Kvintcirkeln
Kvintcirkeln är ett nyttigt redskap i samband med funktionsanalys, eftersom den ger en överblick över de vanligaste funktionerna. Man måste känna till kvintcirkeln för att kunna förstå funktionsanalys ordentligt. Läs mer om kvintcirkeln här.

3. Kvintgångar
En kvintgång är en kedja av kvintvis fallande eller (mer sällan) stigande ackord. En stigande kvintgång följer samma princip som en fallande (ackorden rör sig bara en kvint upp i stället för en kvint ner), och det är därför bara de fallande kvintgångarna som tas upp här. Det brukar kallas kvintfall.
En kvintgång är en kedja av durackord (ofta med en tillagd liten septima) som går runt kvintcirkeln moturs (varje ackord faller på så sätt en ren kvint). Det kan exempelvis vara ackordföljden (ackorden är för lätthetens skull noterade i grundläge):
Kvintskridtssekvens

Kvintgången kan maskeras, så att ackordföljden exempelvis ser ut som nedan:
Maskeret kvintskridtssekvens

Här har det andra ackordet bytts ut mott ett mollackord, det tredje har fått en liten nia tillagd, och de fjärde och femte ackorden har bytts ut mot sina respektive tritonussubstitutioner. Att maskera ett ackord betyder alltså att man ändrar ackorden genom att exempelvis utöka dem (tex. b5, b9, 7, 9), ändra bastonerna (tex. ters, kvint eller septima i basen), växla mellan dur och moll, tritonussubstituera, mm.

4. Bedräglig kadens
Om dominanten upplöses till ett annat ackord än tonika, kallas det en bedräglig kadens. Ackordet som dominanten upplöses till i det fallet är vanligen antingen tonikaparallell (Tp) eller molltonikakontraparallell (ToK):
Skuffende kadence

5. Guide till funktionsanalys
1. Ta reda på vilken tonart musikstycket vars ackord du vill analysera går i. Läs eventuellt om hur du hittar ett musikstyckes tonart i artikeln om tonarter.

2. Skriv tonarten där vi vill göra din funktionsanalys och sätt en ring runtom den (som i analysexemplen).

3. Ge ackorden funktionsbeteckningar. Det kan du inte göra utan att först ha läst avsnitt 1 om funktioner och satt dig in i de olika funktionernas namn, steg och symboler.

4. Var uppmärksam på att ett musikstycke kan modulera, dvs. byta tonart mitt i. Vid tonartsbyte ändras tonikan, och funktionsanalysen ska därför utgå från det nya tonika-ackordet.