| Intervall (lätt version) |
 |
| Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Läran om (ton)intervall är viktig, i och med att den bland annat kan vara ett nytt hjälpmedel i samband med musikanalys, ackorduppbyggnad och gehörslära. Därför följer här en artikel som beskriver de viktigaste aspekterna av intervalläran. Se också Intervallfinnaren. Innehåll
1. Intervall - harmoniska intervall (kallas också samklangsintervall): om två toner klingar samtidigt. - melodiska intervall: om två toner klingar efter varandra. Melodiska intervall kan vara antingen uppåtgående eller nedåtgående: - uppåtgående: om ton nr. 2 är högre än den föregående. - nedåtgående: om ton nr. 2 är lägre än den föregående. (harmoniska intervall är samklingande, och kan därför varken vara uppåtgående eller nedåtgående)   2. Intervallens storlek och namn
(Det finns intervall större än en oktav, men de kommer inte att behandlas i den lätta versionen av artikeln.) Den diatoniska intervallstorleken (visat i tabellen ovan) benämns efter avståndet mellan två toner på en diatonisk skala (sjutonsskala uppbyggd av fem heltoner och två halvtoner - tex. durskalorna), båda tonerna inräknade. Det vill säga att om du tar en godtycklig ton i en durskala som grundton så kommer den diatoniska intervallstorleken att stiga med ett, varje gång du tar nästa (ljusare) ton i skalan som andra ton i intervallet. I en C-durkala kan en sekund således både vara exempelvis c-d och e-f, eftersom de båda består av två (diatoniska) skaltoner. Lägg märke till att de två intervallerna har samma diatoniska intervallstorlek, men att den kromatiska intervallstorleken skiljer sig, i och med att steget c-d består av två halvtoner (den första tonen räknas inte), medan steget e-f bara består av en halvton. Denna skillnad i intervallstorleken är ofta viktig att få med när intervallet ska namnges, och ett intervall kan därför vara antingen litet, stort eller rent. På grund av detta indelas intervallen i två typer. Den ena typen är de intervall som bara finns i en storlek - de kallas rena. De rena intervallen är: prim, kvart, kvint och oktav. Den andra typen är de intervall som finns i stora och små storlekar. Det är sekund, ters, sext och septima. Detta visas i tabellen nedan. Lägg märke till att man inte räknar in den första tonen i den kromatiska intervallstorleken, och att en prim därför har en kromatisk intervallstorlek på 0.
3. Intervallens plats i notsystemet - likaliggande om båda tonerna ligger på en linje eller i ett mellanrum. - olikaliggande om den ena tonen ligger på en linje och den andra i ett mellanrum. De likaliggande intervallen är således prim, ters, kvint och septim, och de olikaliggande intervallen är sekund, kvart, sext och oktav. Det har ingen betydelse för intervallen om de är likaliggande eller olikaliggande, men det kan vara till hjälp för dig om du ska identifiera intervallen utifrån några noter.  4. Omvändning av intervall  Intervallet som på så sätt kommer fram kallas för komplementärintervallet till det ursprungliga intervallet. Två komplementärintervall utgör tillsammans en oktav. För komplementärintervall gäller det att om det ursprungliga intervallet är: - rent, är komplementärintervallet rent (ex: ren kvint - ren kvart). - stort, är komplementärintervallet litet (ex: stor sext - liten ters). - litet, är komplementärintervallet stort (ex: liten sekund - stor septima). Exempel på omvändningar av intervall:  5. Tritonus  Detta intervall har alltid haft en särstatus i musiken, och intervallet har därför fått sitt eget namn; tritonus, som betyder tre toner (detta hänger samman med intervallets storlek, som är på precis tre hela toner). På medeltiden kallade man tritonus för 'diabolus in musica', vilket betyder 'djävulen i musiken', och användningen av intervallet var förbjudet, då man ansåg det för anskrämligt och inte sångbart. Tritonusintervallet är dock mycket utbrett, och det används i stor utsträckning i modern såväl som klassisk musik. Tritonusintervallet ingår till exempel i ett septimackord, där dess två toner är ters respektive septima (i C7 är tritonusintervallet således intervallet mellan tonerna e och bb). 6. Intervallidentifikation
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
