Kvintcirkeln Skriv ut
Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se   



Kvintcirkeln är en grafisk framställning av det dur-moll-tonala systemet (det tonalitetssystem vi använder i västerländsk musik), som bygger på kvintrelationer. På kvintcirkeln är alla tolv dur- och molltonarterna uppskrivna med durtonarterna i yttercirkeln och molltonarterna i innercirkeln. De två gånger två tonarterna som sitter på 'klockan sex' på kvintcirkeln är bara två olika sätt att notera samma tonart på. Dur- och molltonarternas fasta förtecken är noterade runtom kvintcirkeln i g-klav.
Varje hopp i kvintcirkeln är på en kvint - medurs är hoppet en kvint upp, moturs är det en kvint ner.

Kvintcirkeln visar relationerna mellan de tolv tonerna i den kromatiska skalan och deras tillhörande dur- och molltonarter/dur- och mollackord. Kvintcirkeln kan användas till att förstå och beskriva de relationerna.


1. Kvintcirkeln och besläktade ackord
Kvintcirkeln är ett nyttigt redskap när man ska komponera och harmonisera melodier, eftersom man lätt kan se en tonarts besläktade ackord utifrån den. Ackord som står precis bredvid varandra i kvintcirkeln är besläktade och passar bra ihop. Om tonarten är C-dur är de besläktade ackorden ackordet närmast moturs (F-dur), ackordet närmast medurs (G-dur), och de tre ackorden som motsvarar dem i innercirkeln (Am, Dm, Em). När melodier i C-dur ska harmoniseras är det ofta de ackorden man använder. På liknande sätt kan de besläktade ackorden till vilken tonart som helst hittas.

Kvintcirkeln är också ett nyttigt redskap i funktionsanalys, eftersom ackordens släktskap (dvs. funktion) kan ses utifrån den.
Om man känner till tonartens grundackord, i funktionsanalys kallat tonika, kan man utifrån det ackordet hitta:
Subdominanten genom att gå ett steg moturs.
Dominanten genom att gå ett steg medurs (men kom ihåg att dominanten nästan alltid är i dur).
Dominantens dominant genom att gå två steg medurs (men kom ihåg att dominantens dominant nästan alltid är i dur).
Tonikaparallellen genom att gå in i innercirkeln (om tonikan är i dur)/ut i yttercirkeln (om tonikan är i moll).
Subdominantparallellen genom att gå ett steg moturs och in i innercirkeln (om tonikan är i dur)/ett steg moturs och ut i yttercirkeln (om tonikan är i moll).
Dominantparallellen genom att gå ett steg medurs och in i innercirkeln (om tonikan är i dur)/ett steg medurs och ut i yttercirkeln (om tonikan är i moll).
Tritonussubstitutet genom att ta ackordet mittemot i kvintcirkeln, dvs. genom att gå sex steg med- eller moturs. I de allra flesta fall är det dominanten som är substituerad.

Exempel (klicka på tonarten för att se de besläktade ackorden):
C-dur
Eb-dur
E-mol

2. Kvintcirkeln och fasta förtecken
Kvintcirkeln kan användas till att hitta antalet fasta förtecken i en given tonart. C-dur och A-moll (placerade 'klockan tolv' på kvintcirkeln) används som utgångspunkt när man ska hitta antalet fasta förtecken - de två tonarterna har inga fasta förtecken. Varje steg medurs (räknat från C-dur och A-moll) lägger ett # till tonarten, och varje steg moturs lägger ett b till tonarten. G har alltså ett #, D två #, F ett b, Bb, två b, osv. Molltonarten i innercirkeln har samma antal förtecken som durtonarten i yttercirkeln som den står vid.

Placeringen av förtecknen kan minnas med hjälp av dessa regler:
- För varje steg man går medurs på kvintcirkeln sätts ett # för tonen en helton under grundtonen (ex: fast förtecken för tonen f i G-dur och tonen a i B-dur).
- För varje steg man går moturs i kvintcirkeln sätts ett b för tonen som står mittemot i kvintcirkeln (ex: fast förtecken för tonen b i F-dur (B är mittemot F i kvintcirkeln), d i Ab-dur och c i Gb-dur).
- Ackordens ordning medurs från C räknat hörs i ramsan "Gå Du Axel Efter Bertils Fiskar".
- Ackordens ordning moturs från C räknat hörs i ramsan "Frosten Bestal Esters Astrar Dess Gestalt".
Lägg märke till att de här minnesreglerna bara gäller när man rör sig i yttercirkeln (durtonarterna). Molltonarterna i innercirkeln har som tidigare nämnt samma antal förtecken som durtonarterna, och det är därför inte nödvändigt att ha några minnesregler för dem.

Läs mer i artikeln om tonarter.

3. Kvintcirkeln och transponering
Kvintcirkeln kan användas om man ska transponera ackord från en tonart till en annan.
Som exempel kan tas följande ackordföljd i C-dur: C, Am, F och G. Först ska man hitta det mönster som ackorden har i kvintcirkeln: Efter grundackordet (C) tas ackordet i innercirkeln (Am), därefter tas ackordet ett steg moturs från grundackordet (F), och till sist tas ackordet ett steg medurs från grundackordet (G).
Den här ackordföljden kan transponeras till vilken tonart som helst av de tolv tonarterna genom att följa samma mönster men utifrån ett nytt grundackord.
Vi vill transponera ackordföljden till Eb-dur. Först tas grundackordet (Eb), därefter ackordet i innercirkeln (Cm), sedan ackordet ett steg moturs (Ab), och till sist ackordet ett steg medurs (Bb). Det ger följande ackordföljd: Eb, Cm, Ab och Bb, som alltså är en transponerad version av samma ackordföljd.