| Transponerande instrument |
|
| Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den här artikeln går igenom teorin bakom transponerande instrument. Listan över transponerande instrument finns sorterad både i alfabetisk ordning (avsnitt 4) och efter stämning (avsnitt 5). Innehåll
1. Introduktion Transponerande instrument är stämda i olika tonarter (jämför listan i avsnitt 4 och 5). Avståndet mellan tonarten C-dur och den tonart det transponerande instrumentet är stämt i, är lika med det intervall som instrumentet transponerar upp eller ner de noterade tonerna. En altsaxofon stämd i E transponerar således ner alla noterade toner en stor sext, eftersom avståndet från tonen c till tonen ess är en stor sext. En altflöjt stämd i G transponerar ner alla toner en ren kvart, eftersom avståndet från tonen c till tonen g är en ren kvart.De flesta instrument transponerar nedåt, men det finns också vissa instrument som transponerar uppåt. Eftersom man inte kan avläsa utifrån den tonart det transponerande instrumentet är stämt i om instrumentet transponerar uppåt eller nedåt, är man tvungen att på förhand veta åt vilket håll det transponerar. Det kan man se i listorna i avsnitt 4 och 5. Exempel ![]() ![]() Sopransaxofonen är normalt stämd i B , och alla toner den spelar klingar därför en stor sekund under det noterade (eftersom avståndet från tonen bess till c är en stor sekund). Ovanstående notexempel klingar därför en stor sekund under noterat om det spelas på sopransaxofon:![]() ![]() Altsaxofonen är stämd i Ess och klingar därför en stor sext under det noterade. Det första notexemplet klingar därför en stor sext under noterat om det spelas på altsaxofon: ![]() ![]() 2. Notation av transponerande instrument ska spela en stämma i F-dur ska man notera stämman i G-dur, eftersom sopransaxofonen transponerar alla toner en stor sekund nedåt. När man noterar en stämma i en annan tonart är det mer praktiskt att ändra de fasta förtecknen än att använda tillfälliga förtecken, eftersom det är lättare att läsa. Vill man att ett piano ska spela samma stämma som sopransaxofonen noteras den i G-dur, eftersom pianot är ett icke-transponerande instrument (jämför avsnitt 6).HNedan visas ett utdrag ur sången Broder Jakob skrivet för tre transponerande instrument och piano. Lägg märke till att alla de tre transponerande instrumenten spelar samma klingande toner som pianot (även om det noteras som tre olika toner), det vill säga, de spelar unisont. ![]() Score in C Man kan välja att notera transponerande instruments stämmor som de klingar, och inte i den tonart de ska spelas i. Om man vill göra det med alla stämmor i hela partituret anges 'Score in C' överst på sida ett i partituret. Vill man bara göra det med enstaka stämmor anges 'Part in C' vid den eller de stämmor som man har noterat i klingande tonhöjd. Fördelen med att notera instrumentens stämmor som de klingar är att man på så sätt inte behöver känna till vilka instrument som är transponerande, och hur långt upp eller ner de transponerar. Man skriver bara noterna som man vill att de ska låta. Den samlade notbilden blir också överskådligare med det notationssättet, eftersom man på det viset snabbt kan se vilka klingande toner de olika instrumenten spelar, och därmed också vilka ackord de sammantaget spelar, med mera. Ofta är det opraktiskt att notera exempelvis kontrabas och piccoloflöjt som de klingar (eftersom de då kräver många hjälpstreck), så man kan lägga till en kort notis till 'Score in C'-angivelsen, till exempel: “Alla instrument noteras som de klingar, undantaget kontrabas, som klingar en oktav under det noterade, och piccoloflöjt, som klingar en oktav över”. Även om det kan verka lättare och överskådligare att notera transponerande instrument som de klingar, bör man notera alla stämmor som de ska spelas. Partituret är trots allt till för musikerna själva, och alternativet till att skriva noterna transponerade är att musikerna själva måste transponera stämman i huvudet innan de kan spela den. Dirigenten är van att läsa transponerade stämmor, och det är också mest praktiskt om dirigenten kan se vilka toner varje enskild musiker med transponerande instrument spelar - till exempel om musikerna måste korrigeras, i vilket fall det är opraktiskt att det exempelvis står c noterat i dirigentens noter, medan musikerna i själva verket spelar en annan ton (för att få ett klingande c). 3. Varför finns transponerande instrument? Notation NVissa instrument klingar en eller flera oktaver över eller under vad som skrivs i noterna. Exempelvis klingar ett klockspel två oktaver över noterat, och en piccoloflöjt en oktav över. Man kan notera klockspelet så att noterna visar den egentliga klangen, men då måste alla noterna skrivas med hjälpstreck (över g-klavens notsystem), och det blir väldigt svårt att läsa. Det kan alltså finnas notationsmässiga fördelar med att transponera vissa instruments noter. Instrumentfamiljer Vissa instrumentfamiljer, till exempel klarinett, blockflöjt och saxofon, har medlemmar som stäms olika. Exempelvis klingar greppet 'c' på en altsaxofon som tonen ess, medan samma grepp på en tenorsaxofon klingar som tonen bess. Greppen på de olika instrumenten i saxofonfamiljen är likadana, även om de ger olika klingande toner. Det är praktiskt, eftersom saxofonisten på så dätt kan spela alla saxofonfamiljens instrument utan att behöva läsa sig nya förhållanden mellan grepp och noter. Det kräver i gengäld att noterna transponeras om till den tonart som passar det aktuella instrumentet. Tonkvalitet Vissa instrument finns i både transponerande och icke-transponerande varianter, till exempel finns det både en sopransaxofon stämd i B (transponerande) och en stämd i C (icke-transponerande). Det är dock i stort sett bara sopransaxofonen i B som faktiskt används. Det beror på att kvaliteten på tonen är bättre på det transponerande instrumentet, eftersom själva konstruktionen av instrumentet är annorlunda än konstruktionen av det icke-transponerande. Det kan alltså finnas vissa fördelar med att använda transponerande instrument i form av bättre klang och tonkvalitet.Historiska orsaker Sist men inte minst finns det vissa historiska orsaker till att man har transponerande instrument. Genom musikhistorien har man helt enkelt accepterat att vissa instrument är transponerande, till exempel valthorn. 4. Transponerande instrument: alfabetiskt
5. Transponerande instrument: efter stämning
6. Icke-transponerande instrument Piano Vibrafon Flöjt Oboe Sopranklarinett i C Sopransaxofon i C Alt- og tenorblockflöjt Trumpet i C Fagott Alt- och bastrombon Tenortrombon (när den noteras i c- eller f-klav) Tuba (när den noteras i f-klav) Marimba Violin (fiol) Viola Cello |

transponerar således ner alla noterade toner en 




