Läran om (ton)intervall är viktig, i och med att den bland annat kan vara ett nytt hjälpmedel i samband med musikanalys, ackorduppbyggnad och gehörslära. Därför följer här en artikel som beskriver de viktigaste aspekterna av intervalläran. Se också Intervallfinnaren.
- harmoniska intervall (kallas också samklangsintervall): om två toner klingar samtidigt.
- melodiska intervall: om två toner klingar efter varandra.
Melodiska intervall kan vara antingen uppåtgående eller nedåtgående:
- uppåtgående: om ton nr. 2 är högre än den föregående.
- nedåtgående: om ton nr. 2 är lägre än den föregående.
(harmoniska intervall är samklingande, och kan därför varken vara uppåtgående eller nedåtgående)


Intervallets namn |
Diatonisk intervallstorlek |
Läge (jfr. avsnitt 3) |
----Ex. i C Uppåt. Nedåt. |
|
---|---|---|---|---|
Prim | 1 | Likaliggande | c1-c1 | c1-c1 |
Sekund | 2 | Olikaliggande | c1-d1 | c1-b |
Ters | 3 | Likaliggande | c1-e1 | c1-a |
Kvart | 4 | Olikaliggande | c1-f1 | c1-g |
Kvint | 5 | Likaliggande | c1-g1 | c1-f |
Sext | 6 | Olikaliggande | c1-a1 | c1-e |
Septima | 7 | Likaliggande | c1-b1 | c1-d |
Oktav | 8 | Olikaliggande | c1-c2 | c1-c |
Nona | 9 | Likaliggande | c1-d2 | c1-B |
Decima | 10 | Olikaliggande | c1-e2 | c1-A |
Undecima | 11 | Likaliggande | c1-f2 | c1-G |
Duodecima | 12 | Olikaliggande | c1-g2 | c1-F |
Tersdecima | 13 | Likaliggande | c1-a2 | c1-E |
Kvartdecima | 14 | Olikaliggande | c1-b2 | c1-D |
Kvintdecima | 15 | Likaliggande | c1-c3 | c1-C |
Man kan i princip fortsätta med sammansättningarna sextdecima, septimdecima osv., men i praktiken används de inte. Intervaller över en decima används bara sällan.
Den diatoniska intervallstorleken (visat i tabellen ovan) benämns efter avståndet mellan två toner på en diatonisk skala (sjutonsskala uppbyggd av fem heltoner och två halvtoner - tex. kyrkotonarterna eller durskalorna), båda tonerna inräknade. I en C-durkala kan en sekund således både vara exempelvis c1-d1 och e1-f1, eftersom de båda består av två (diatoniska) skaltoner. Lägg märke till att de två intervallerna har samma diatoniska intervallstorlek, men att den kromatiska intervallstorleken skiljer sig, i och med att steget c1-d1 består av två halvtoner (den första tonen räknas inte), medan steget e1-f1 bara består av en halvton.
Denna skillnad i intervallstorleken är ofta viktig att få med när intervallet ska namnges, och ett intervall kan därför (om man bortser från de förminskade och överstigande intervallen) vara antingen litet, stort eller rent. På grund av detta indelas intervallen i två typer. Den ena typen är de intervall som bara finns i en storlek - de kallas rena. De rena intervallen är: prim, kvart, kvint, oktav, undecima, duodecima och kvintdecima. Den andra typen är de intervall som finns i stora och små storlekar. Det är sekund, ters, sext, septima, nona, decima, tersdecima och kvartdecima. Detta visas i tabellen nedan. Lägg märke till att man inte räknar in den första tonen i den kromatiska intervallstorleken, och att en prim därför har en kromatisk intervallstorlek på 0.
|
--- |
|
Intervallet på 6 halvtoner och intervallet på 18 halvtoner (båda kallade tritonus) bör egentligen inte tas med i listan ovan, då det är en överstigande kvart/förminskad kvint respektive en överstigande undecim/förminskad duodecim, och därmed hör till kategorin förminskade och överstigande intervall.
Man använder ofta förkortningar när man noterar intervallen. Man börjar med att notera intervallets storlek; "L" för liten, "S" för stor och "R" för ren. Därefter noterar man intervallets diatoniska intervallstorlek (se den första tabellen här på sidan); 1 för prim, 2 för sekund, 3 för ters osv. Liten ters noteras då L3, stor sext S6 och ren kvint R5.
- likaliggande om båda tonerna ligger på en linje eller i ett mellanrum.
- olikaliggande om den ena tonen ligger på en linje och den andra i ett mellanrum.
De likaliggande intervallen är således prim, ters, kvint, septim, nona, undecima, tersdecima och kvintdecima, och det olikaliggande intervallen är sekund, kvart, sext, oktav, decima, duodecima och kvartdecima. Det har ingen betydelse för intervallen om det är likaliggande eller olikaliggande, men det kan vara till hjälp för dig om du ska identifiera intervallen utifrån några noter.


Nona | = | oktav + sekund |
Decima | = | oktav + ters |
Undecima | = | oktav + kvart |
Duodecima | = | oktav + kvint |
Tersdecima | = | oktav + sext |
Kvartdecima | = | oktav + septima |
Kvintdecima | = | oktav + oktav |
Intervallens exakta intervallstorlek kan också anges som sammansatt intervall:
Liten nona | = | oktav + liten sekund |
Stor nona | = | oktav + stor sekund |
Liten decima | = | oktav + liten ters |
Stor decima | = | oktav + stor ters |
Ren undecima | = | oktav + ren kvart |
osv... |


Intervallet som på så sätt kommer fram kallas för komplementärintervallet till det ursprungliga intervallet. Två komplementärintervall utgör tillsammans:
- en oktav; om det ursprungliga intervallet är på en oktav eller under.
- två oktaver om intervallet är sammansatt (dvs. från nona och uppåt).
För komplementärintervall gäller det att om det ursprungliga intervallet är:
- rent, är komplementärintervallet rent (ex: ren kvint - ren kvart).
- stort, är komplementärintervallet litet (ex: stor sext - liten ters).
- litet, är komplementärintervallet stort (ex: liten sekund - stor septima).
- förminskat, är komplementärintervallet överstigande (ex: förminskad ters - överstigande sext).
- överstigande, är komplementärintervallet förminskat (ex: överstigande prim - förminskad oktav).
- dubbelt förminskat, är komplementärintervallet dubbelt överstigande (ex: dubbelt förminskad ters - dubbelt överstigande sext).
- dubbelt överstigande, är komplementärintervallet dubbelt förminskat (ex: dubbelt överstigande prim - dubbelt förminskad oktav).
Exempel på omvändningar av intervall:


De små och de stora intervallen kan bara förändras i en begränsad omfattning:
- de stora intervallen kan bara vara överstigande och dubbelt överstigande.
- de små intervallen kan bara vara förminskade och dubbelt förminskade.
- de rena intervallen kan vara både enkelt och dubbelt förminskade och överstigande.
Intervallen förändras genom att höja eller sänka intervallets högsta och/eller lägsta ton med hjälp av tillfälliga förtecken. Intervallen kan alltså:
- bli överstigande genom att man höjer den högsta tonen en halvton, eller sänker den lägsta tonen en halvton. Dock kan ett litet intervall inte vara överstigande.
- förminskas genom att man sänker den högsta tonen en halvton, eller höjer den lägsta tonen en halvton. Dock kan ett stort intervall inte förminskas.
- bli dubbelt överstigande genom att man höjer den högsta tonen två halvtoner, sänker den lägsta tonen två halvtoner eller genom att man höjer den högsta och sänker den lägsta tonen en halvton var. Dock kan ett litet intervall inte vara dubbelt överstigande.
- dubbelt förminskas genom att man sänker den högsta tonen två halvtoner, höjer den lägsta tonen två halvtoner eller genom att man sänker den högsta och höjer den lägsta tonen en halvton var. Dock kan ett stort intervall inte dubbelt förminskas.
Exempel på en stor, överstigande, liten och förminskad ters:


Exempel på en ren, överstigande och förminskad kvart:




Detta intervall har alltid haft en särstatus i musiken, och intervallet har därför fått sitt eget namn; tritonus, som betyder tre toner (detta hänger samman med intervallets storlek, som är på precis tre hela toner). På medeltiden kallade man tritonus för 'diabolus in musica', vilket betyder 'djävulen i musiken', och användningen av intervallet var förbjudet, då man ansåg det för anskrämligt och inte sångbart. Tritonusintervallet är dock mycket utbrett, och det används i stor utsträckning i modern såväl som klassisk musik. Tritonusintervallet ingår till exempel i ett septimackord, där dess två toner är ters respektive septima (i C7 är tritonusintervallet således intervallet mellan tonerna e och bb).
Alla överstigande, dubbelt överstigande, förminskade och dubbelt förminskade intervall kräver att man använder tillfälliga förtecken i notationen. Det finns dock ett undantag; den överstigande kvarten/förminskade kvinten (tritonus) kan i ett enkelt fall noteras utan förtecken: på sjunde steget i C-durskalan, där detta intervall noteras med tonerna b och f.
Vi ska nu notera en liten sekund med c som grundton. Den diatoniska intervallstorleken (sekunden) består av tonerna c och d. Intervallet från c till d är på en stor sekund, och vi måste därför sätta ett b innan den översta tonen (d) för att få den lilla sekunden.


Lägg märke till att intervallet från c till db består av samma toner som intervallet från c till c# (noterat till höger), men att det första intervallet är en liten sekund (eftersom den diatoniska intervallstorleken är 2) och att det andra intervallet är en överstigande prim (eftersom den diatoniska intervallstorleken är 1).
Nedan följer några fler exempel på två intervall bestående av samma toner, men där intervallen är olika, eftersom deras diatoniska intervallstorlek skiljer sig åt.






Intervall | Uppåtgående | Nedåtgående |
---|---|---|
Ren prim | Du gamla, du fria Nocturne (Evert taube) Pierrot och månen (folkmelodi) ![]() |
Du gamla, du fria Nocturne (Evert taube) Pierrot och månen (folkmelodi) ![]() |
Liten sekund | The Entertainer (Scott Joplin) Höstvisa (Erna Tauro) Jag vet en dejlig rosa (folkmelodi) ![]() |
All My Loving (Lennon/McCartney) Für Elise (Beethoven) Daydream (John Sebastian) ![]() |
Stor sekund | Leaving On A Jetplane (John Denver) Vem vet (Lisa Ekdahl) Broder Jakob (folkmelodi) ![]() | Dancing Queen (Abba) Yesterday (Beatles) Eight Days A Week (Beatles) ![]() |
Liten ters | What The World Needs Now (Burt Bacharach) Axel F-tema ('Beverly Hills Cop'-tema) Swing it magistern (Kai Gullmar) ![]() |
Hey Jude (Lennon/McCartney) For Once In My Life (Ronald Miller) ![]() |
Stor ters | Änglamark (Evert Taube) What a Wonderful World (George Douglas) Still Crazy After All These Years (Paul Simon) ![]() |
Tears In Heaven (Eric Clapton) Hit The Road Jack (Percy Mayfield) Vær velkommen herrens år (A. P. Berggreen) ![]() |
Ren kvart | Love Me Tender (Vera Matson) How Deep Is Your Love (Barry Gibb) Visa i Molom (Alf Hambe) ![]() |
Marken er mejet (folkmelodi) Vil du vil du Hil dig, frelser og forsoner (C. C. Hoffmann) ![]() |
Tritonus | Maria (West Side Story) - refrängen
![]() |
![]() |
Ren kvint |
Can't Help Falling in Love (L. Creatore) Der er et yndigt land (H. E. Krøyer) Byssan Lull (folkmelodi) ![]() |
Donna, Donna (Shalom Secunda) Feelings (M. Albert/L. Gaste) I skoven skulle være gilde (folkmelodi) ![]() |
Liten sext | Go down, Moses (folkmelodi) Vårvise (Sebastian) ![]() |
![]() |
Stor sext | Only Love (N. Gimbel/V. Cosma) Wonderful Tonight (Eric Clapton) Lite grann från ovan (Lasse Dahlquist) ![]() |
![]() |
Liten septima | The winner takes it all (ABBA) There's a place for us (West Side Story) ![]() |
Watermelon Man (Herbie Hancock)![]() |
Stor septima | ![]() |
I Love You (Cole Porter)
![]() |
Ren oktav | To Be or Not to Be (Leo Mathisen) Somewhere Over The Rainbow (Harold Arlen) Noget om drankervejr (Mogens Jermiin Nissen) ![]() |
![]() |